Lite snö, lilla mamma och julgran.

Annars så fick vi god lasagne, nygräddade lussebullar

sen somnade jag i soffan tyvärr. Fattar inte varför jag är så trött

hela tiden men det är som det är.

Alltid retar det någon med all julpynt.

Fattar inte varför man är så grinigt anti

mot ljus, värme, kärlek...

Bristvara som liten eller vad ?

Man kan inte lösa sina problem genom att

lägga sina på andra.

Ja dessa visdomord som så många kommer med

kan antingen hjälpa eller stjälpa.

Orkar inte längre bry mig om hur man ska vara eller

inte vara utan jag tar hand om mina och de som finns

nära runtom mig...

Passar på att önska er alla

en riktigt glad 3:e advent.

Vi har snö, hoppas alla har hälsan

och snart en gran i huset.

Vi insåg att det nu är dags att

köpa hem en gran innan dem finaste försvinner.

Nästa vecka är en sjukhusvecka för min del.

Har besök inbokad på måndag, tisdag & torsdag

så det finns inga tvivel där om vad jag ska hålla på med.

Hur ser din vecka ut ?

Inte bara i Kamomilla stad utan även

här hos oss i Blåsut på Pensionat Karlsberg.

Under all tid som vi varit tillsammans jag och min hustru

har jag aldrig fått höra henne sjunga.

Hon har dock en förmåga att utföra saker hon inte ens känner till.

Just nu står hon i köket och ska baka lussebullar

med lurar i öronen lyssnandes på någon podd eller som jag misstänker

musik för det kommer små visslingar då och då.

- Visslar du? 

frågar jag henne...

- Va gjorde jag?

- Ja det kanske jag gjorde.

Aldrig en tråkig dag med henne.

Hon gör sitt och jag mitt, vilket ofta består av att kolla

tv, hockey, blogga, serier då vissa nätter är jävligare än andra.

Inatt var inget undantag utan jag somnade runt 4 imorse p.g.a

nervsmärtor från Helvetet.....

Vaknade dock av hustruns ljuva stämma och Carinas

varma ord så nu kan vilken värk som helst hoppa på mig

utan att jag kommer yppa ett elakt ord till någon.....

Kunde inte knyta handen i fickan

längre. Trött på att alltid vara den som sitter tyst

eller klagar i det glömda så nu blev det en ändring.

Är medlem i 2 grupper som endast följer FBK (Färjestads BK)

och där sitter för det mesta många allvetare och förståsigpåare som heller

gnäller på Facebook än att göra något åt saken.

I gårdagens match mot Linköping gjorde sig en av 

FBK spelarn sig skyldig för en bentackling, inget snack om saken

och för det straffades han idag med böter och avstängning.

Vad som inte togs upp var en "spearing" som Oscar Lawner fick

mottaga. För dig som inte vet något om det kommer här en förklaring:

Spearing (på svenska ungefär "spetsa"), är begreppet på en regelöverträdelse i ishockey.

Den är ett brott mot spelregeln som innebär att en spelare med sin klubba försöker eller sticker en motståndare med klubbladets spets.

Den nuvarande regeln för spearing lyder i sammandrag

• En spelare som begår en spearing på en motståndare genom sticka en motståndare med klubbladets spets när klubban hålls med en eller båda händer ska efter domarens omdöme ådömas:
• 2 + 2 + 10 minuters utvisning eller
• 5 minuters utvisning samt matchstraff.

Han fick endast 2 minuter sen var det bra med det.

FEL så jag anmälde privat vilket man kan göra.

Tror inte jag får ett svar men jag gjorde något och det känns bra.

Nej jag förväntar mig INGET, förutsätter inget heller

och inte ute efter en klapp på axeln, huvudet för väl gjorda

hushållsarbeten.

Jag är glad om jag klarar av hälften av det jag sätter

upp som mål att göra varje dag. Kanske borde sluta skriva om

det för det kommer gliringar om att det ska vara självklart

utan be om belöning som någon fick för sig att jag gör.

För nya läsare kommer då en historik om mitt liv "so far"

Diabetes sen 2003

Diskbråck sen 2016

Schwannom upptäckt 2021

Diabetessår med infektioner först upptäckt 2016

Högt blodtryck

Genetiskt ärvd Aortaaneurysm påtalad 2009

ADHD med personlighetsstörning utredd 2018

Ja så döm av min förvåning när jag KAN göra saker

som ni andra tar för givet. Inget tas för givet och jag kan nästan

erkänna att det finns andra saker som heller inte ska tas för givet och det

är LIVET...

Jag har försökt om och om igen att avsluta mitt

liv för att jag just ansåg att jag inte tillförde något eller någon

med min närvaro men med facit i handen är det en feg utväg

och jag har efter utredning hamnat på bättre tankar.

Skulle idag inte klara mig utan min hustru, mina barn

min hustrus barn, mina älskade barnbarn och våra djur en minut

och alla som vill vara min, våra vänner och jag hoppas att de förstår

hur värdefulla dom verkligen är.