Socialt avskärmad

Ja när man lever på landet utan

körkort så är man lite utsatt när hustrun jobbar.

Vill det sig väl så kanske hon jobbar heltid

en dag och då blir det verkligen tråkigt. När hon

läser detta kommer det såra hennes samvete när

hon får veta detta.

Jag klarar mig Älskling !

- Saknar du inte socialt umgänge?

frågade hon mig igår. . . .

- Nej inte speciellt !

Fast med handen på hjärtat vore det kul

med besökare och få prata av sig om annat än

mina smärtor och besvär.

- Be Magnus komma ut och prata gamla minnen.

- Äsch han jobbar hela tiden och är lika trasig han i ryggen.

- Vi kan väl inte sitta här och gnälla som två gamla "gubbar" eller?

När jag nu tänker efter vore det kul att samla

ihop några och bjuda på fika och prata strunt och ljuga

om sina bravader från unga år.

Kanske någon som läser och känner sig

manad att besöka underbara Västra Tunhem med sin fantastiska

vy över gröna åkrar och Hullsjön och ta en kaffe med dopp.

Idag kommer min son som ska sova 

och spela men tusan om man inte kan få med han 

ut några timmar så även han kan omfamna solskenet en

stund och hjälpa mig med hönshuset.

Han dricker ju inte kaffe till hustruns förvåning. . . . (Kaffe?)

Men ikväll ska vi grilla och gotta oss på altanen några timmar

så lite lantluft hinner han nog få i sig eller hur Marcus ?

Lite summer jam på detta. . . . . .