Sa hustrun nyss så det fick bli

dagens överskrift.

Har väntat i åratal på att skaffa 

mig glasögon och nu slåss vi hustrun och jag

om vem som ska ha hennes så nu blir det

nog så att jag får försöka spara ihop till egna.

Vi har inte riktigt samma styrka

och min syn är kass på avstånd så det kommer nog

kosta en slant att få rätt glas.

Har använt läsglasögon men det funkar

tyvärr inte när man ska se på tv/film.

Inte läser jag så mycket heller den senaste tiden

så dom vilar tryggt i lådan vid sängen.

Lite fiskesugen ärligt talat så vi får

se när det blir bra väder igen så vi kan lära

några maskar att simma. Hustruns son har dragit upp

5 gäddor denna sommaren och det svider i tarmen.

Behåller mitt gäddrekord ett tag till (6.4kg) ser det ut

som men man vill ju alltid fånga större. Idag regnar det

tänka sig och det är fotbollsträning så det skippar vi och kanske

hoppas på Torsdag om det vill sig väl.

Allt hänger på väder och fot.

Imorgon är det besök på Ortopeden och se vad

röntgen visade.

Håll tummarna !

Att göra någon nytta.

Hustrun jobbar och sliter under tiden som jag

vill göra massor men bokstavligen inte kan.

Efter att jag fått i mig middag och vädret tillåter

har jag fått strikta order om att försöka

byta lamporna på husvagnen.

Finner en stor glädje att få göra matlådor

igen till min älskling. Var länge sen det skedde

så man ler lite extra när jag vet hon får äta ordentligt

även om hon dricker vätska som en myra.

KAFFE räknas inte men man skulle

behöva sätta i dropp på henne så hon orkar med

dagarna i vallgraven. Dagarna för hennes timanställning

tar snart slut så vi får se vad som kommer ske sen.

Hon har många strängar på sin lyra

så det finns säkert något hon kommer på.

Grannen försöker nästla in henne i sina projekt och det

låter spännande så jag hoppas och håller tummarna.

(Känn ingen press Annika)

Solen skiner men ändå tornar de mörka molnen 

över gården igen. Vi har haft häftiga regnskurar och redigt

med åska senaste veckan så det får gärna hålla sig lugnt

en stund så slipper vi se Daisy plågas.

Något mer som plågar mig är alla bränder som rusar

vilt världen över och Talibanernas frammarsch. Hemskt

bägge delarna och går det att bekämpa det tror ni ?

Vilket är enklast att utrota ?

Så finns inget annat att göra.

Ibland måste man bara helt enkelt

inse att under tiden som maten puttrar

på spisen och hustrun sanerar övervåningen

måste jag underhålla er en kort stund.

Åskväder idag så vi får snällt

hålla oss inne och roa oss så gott vi kan.

Vilket betyder att jag kollar på History Channel

och vilar foten under tiden som "Hon" som jag delar

brevlåda med gör sin grej.

Efter många om och men valdes köttfärssås

till middag idag med fullkornspasta.

Min dotter sitter på akuten så tankarna går dit hela tiden

och jag hoppas att allt gått bra.

I dessa stunder får man bara hoppas hon slipper

sitta där i flera dagar med sina smärtor. Sjukhusen fylls

på med nya fall av Covid patienter som många av dom 

säkert varit oansvariga och rest utomlands och andra bara

vägrar att vaccinera sig.

OJ !

Där ringde mat/sovklockan (eller klockan på spisen)

Hustrun är väldigt hungrig så bäst jag ilar

till min plats igen. 

Ha en skön söndag ! 

" When life gives you lemons, make lemonade "

Låg och funderade på hela mitt liv och visst jag har 

mina sår och skavanker men andra har det värre.

Så när jag tänker efter har jag 2 fantastiska barn och lilla Nellie som jag älskar

mer än livet. Jag har en hustru som jag för mötte för första gången

2005 och som jag tänkte att henne kan jag lära mig massor av.

Vi möttes igen 11 år senare och sen visade det sig att hon

blev min fru och jag lär mig av henne fortfarande flera år senare.

Vissa saker verkar hon fabricera ihop men det tar jag med en klackspark.

Sen att hon knappt kan köra bil och prata samtidigt

men citera vartenda levande ting i naturen på latin är för mig en

stor gåta men det är charmen med henne.

Hon gillar att fiska, hon gillar att gå på loppis, hon älskar vår

och troligen andras trädgård(ar) och vi har en stark kärlek för varandra

och våra djur så vad ger mig rätten att klaga på mig själv ?

Ja det kommer jag nog fundera på tills

dom spikar in mig i träfracken tyvärr. Kommer aldrig

finna svaren på detta så livet går vidare.

Ni är så många som förgyller mitt liv och listan

kan göras lång. Ni vet vilka ni är och jag är evigt tacksam

för att ni finns här vid min sida dag efter dag och står ut med mig.

 

Hade inte planerat att klaga

idag och jag vill ändå tro att jag inte gör

det ändå eller ?

Oron över foten blir allt mer en vardag.

Kanske är det utan anledning men tanken slår

mig varje dag:

- Vad sker om fistelgången fortsätter?

- Kommer värken i fotleden bli värre?

- Vad mer kan ske?

- Finns risken för amputering?

Ja den sista tanken var kanske lite

overkill men den finns där och gnager.

För övrigt mår jag ganska bra rent mentalt

måste jag medge även om det finns vissa uppförsbackar

mellan varven så känns det som vi styr upp det tillsammans

jag och min hustru.

Kände mig manad att skriva av

mig alla negativa tankar eftersom orden kommer

ut lättare genom fingrarna än munnen.

Känslor har alltid varit lättare att

skriva ur sig än att prata om dom och jag har

inte en aning om varför. Skillnaden nu är att det finns

någon som förstår och vill lyssna.

Bloggen är ett utlopp för det.

"Alla känner apan men apan känner ingen"

det är ett passande ord för mig och jag hoppas en dag

ha kunnat vunnit tillbaka förtroendet och kanske förlåtelsen

en dag i framtiden. 

Men nu får det bli att börja med

middagen. Har troligen en hungrig vallgravsvattnare

snart hemma som är sugen på gryta och kaffe.

Ha en underbar fredag & Helg !