Detta ord måste vara ett manligt släktord.
Jag vet inte hur ofta hustrun ber mig och sin son att
göra saker och till 99% av gångerna svarar vi
"SEN" eller "GÖR DET SEN" och när hon frågar sin son
- När är sen? svarar han alltid
- "SEN"
Så nyss ångade om henne efter sin lektion om
hur trött hon är på ordet och ville det skulle plockas
ut ur Svensk ordlista omedelbums.
Ja helga vilodagen är det inte tal om utan det ska plockas
undan, dammtorkas, dammsugas, skura botten av Karls Grav
innan man ens kan tänka på att vila.
Nu fick ja höra ordet "sen grej" och det verkade som hon
va trött på något nytt som jag skjutit framför mig och inte
gjort. För familjefriden skull hjälpte jag till lite men hon gjorde
det mesta på eget bevåg och klarade av det galant.
Men nu ska jag slappa en stund. Lägga upp en spellista
på Spotify som ska dunka i öronen under mina tilltänkta
Power Walks. Ska försöka mjukstarta med en kort slinga som
jag sen kan utöka, med de nya skorna kommer det gå
mycket lättare utan tvekan.
Väl mött
På årets sista januaridag.
Vart ett långt uppehåll nu i januari där man har inte varit utan
att haft något att skriva om utan jag har saknat tid och rum.
Haft födelsedagsfirande och sen en middag för mina barn
och barnbarn. Min lilla Haylie fyllde 1 år och jag själv några
dagar senare lyckades fylla 55.
Har genomgått en skön behandling genom att besöka
OTA i måndags. Fick telefonsamtal under tiden som hustrun
hade åkt till veterinären i Fräsfors för att klippa klorna
på Daisy.
- Hej det är Per.
- Dina nya skor har kommit.
Vi bokade tid att komma så fort hustrun landat hemma
och kunde köra in mig. Fick med mig 2 par nya skor som
sitter så otroligt skönt och jag går som på moln.
Ryggen tar stryk fortfarande under promenaderna men
det finns inget man kan göra åt det mer än ta på mig ryggstödet
vilket jag glömmer 70% av gångerna tyvärr.
Jag är så nöjd med dom att jag försökte få hustrun att
skaffa liknande skor och sula för hennes ömmande fötter.
Får se om jag kan lösa det hela när Per landat i Sverige
igen efter sitt 3 månaders resande.
Nu ska jag kasta mig på sängen och vila ryggen en stund
före middagen och sen invänta kvällens drabbning mellan
Liverpool - Chelsea...
Vi möts nästa månad
Bäddade ner hustrun under filtar, täcke
efter en lätt massage.
Satte på lite avkopplande musik och tände ett
doftljus och sa till henne att slappna av.
- Skojar du eller?
- Inte min grej riktigt.
Nej ingen av oss har riktigt anammat detta ordet.
Ibland blir det ett måste annars kan man hamna
helt fel i kosmos säger dom som vet.
Tog kanske 8 minuter innan hon ropade
efter springnota, pussa mig och står nu påklädd
och ska gå ut med Daisy.
Tänkte ni ville läsa lite annat för det finns
dagar som är väldigt bra och det gäller att
ta vara på dom för vem vet vad som sker imorgon.
Allvarligt talat alltså.
Hur klarar man av att lyssna på pianomusik
och porlande vatten utan att bli galen och pinknödig?
Tur hon gick ut så jag kan byta.
Jag må vara snart 60 men min musiksmak
kommer aldrig att förändras som tur är.
Vissa delar av mig lever kvar i 80-talet
men det erkänner jag inte högt. (schyy berätta inte)
Klagomur på väggen ovan.
Förr så brydde jag mig om vad jag skrev
och vem som läste. Var försiktig med att
inte förolämpa den som läste.
Numera är jag mer ärligare men jag kommer
inte hänga ut människor som gjort mig ont.
Jag kan säga att sånt hänt men inte vem för det
har ingen annan med att göra.
Har sen igår fått kontakt med nya Facebook vänner
som jag saknat sen tiden på SAAB.
En person som jag verkligen fastnade för och
som kunde tygla mitt humör och var inte rädd
för att säga ifrån.
Jag sattes på plats ofta med all rätt.
Det inser jag nu men då rann det ut på andra
sidan och nästa dag var jag sju resor värre.
Kunde vara väldigt långsynt och sur för lilla
minsta men nu i efterhand fattar jag varför
och gör mitt yttersta för att inte återvända
dit igen.
Men nu är jag mätt.
Orkar inte hetsa upp mig som jag gjorde förut.
Förr så livnärde jag mig på ilska och hade nästan
skygglappar på hela tiden.
Kan tyvärr inte säga att jag är 100% återställd
utan varje dag är en ny fight som jag måste
ta mig genom.
Ska smälta middagen en stund nu.
Hustrun har gjort en smarrig, kryddad pastagratäng
som nu lägger sig tillrätta i magen.
Hur har din helg varit?
Men det löser sig troligen en dag.
Inget känns roligt, inget känns som det ska
Inget är nästan som det brukar vara.
Värsta man kan göra är att analysera sönder det hela
och det har jag gjort hela mitt liv.
Lite bubblade nog upp till ytan nu i dagarna då
jag gick med en Facebook grupp för alla vi som
äntrat SAAB AUTOMOBIL AB i Trollhättan.
Det var mest den sociala biten jag kan sakna nu
men det bittra hatet, lögnerna hjälplösheten
man kände kommer jag aldrig mer sakna och det är
det som tränger sig på just nu.
Det blev hela 16 år och alla var inte anus utan
vi var ett sammansvetsat gäng på olika avdelningar
Var dock dom sista åren som raserade ALLT.
Mitt psyke fick ta den värsta smällen sen fick
kroppen ta resten. Det är som med en anställning.
Först in sist ut...
De första överskuggas av alla de 3 sista åren
då jag fick brottas med "mobbing" "hat" och sen kom
lögnerna tillsammans med stressfrakturer, magkatarr,
ytliga magsår och slutligen diabetes.
Samlade till slut ihop mig efter många år
och efter tjat så sökte jag till öppen psyk efter
flertalet självmordsförsök och ett psyke som var
helt väck.
Utredning startades och diagnoser sattes
och sen dess har jag fortfarande brottats med mina
hemska tankar, mitt tidiga beteende som drabbade
ALLA i min närhet.
Just nu pågår en konflikt med mitt inre
och jag ska försöka hålla mig över ytan och inte
sjunka så djup som jag gjorde förr.
Ni som känner mig vet hur det är
och ni som står mig närmast är jag så tacksam för
att ni finns och bryr er.