Det var den tiden på året då
man ska göra det där som nästan alla andra
gör utom min hustru och Tobbe.
Ska försöka finna den smala vägen
och innan sommaren gå ner några kilo så
jag vågar visa mig ute med bar överkropp.
Det var väl en fördel med att bo på landet för
där kunde ingen se mig. Här har vi busslinjen utanför
dörren så sätter jag mig på altanen kommer bussarna få omdirigeras
annars kraschar dom.
Hur det ska gå till har jag inte planerat ännu
utan det är endast i förstadiet innan det går från praktik till handling.
Går jag 3-400 meter hemifrån spränger ryggraden sönder och mitt
vänsterben sväller upp och risken för blodpropparna är större.
På måndag ska jag ringa Vårdcentralen och se om det finns
några svar att få innan jag ger mig på nästa problem....
364 dagar kvar på detta året så det finns tid kvar att sparka
på så vad som helst kan hända egentligen.
Nu hoppas jag på nedförsbacke hela vägen ner. . . . . . .
God natt med er och se upp för isen.
Från Blåsut !
Ett Blåsut som igår liknade nyhetssändningar
från Bagdad. Jag är ingen demonstrant när det gäller
fyrverkerier men det skall göras på RÄTT plats.
Här uppe på andra sidan bron finns massor
av platser där man kan skjuta och sen gammalt är
Blåsuts gator små och smala men husen enorma
så ställa sig på en av dessa små gator (t.ex. våran) är
ingen smart idé och heller inget roligt för alla husdjur.
Efter denna bombning som varade ganska kort tid tar det en
längre tid att plocka upp spillrorna av en sönderskakad hund
och katterna såg vi knappt på hela natten.
Idag ligger Daisy på soffan och vi kan inte
urskilja om hon är till freds eller har "raket-bak-fylla" men så
länge som hon inte skakar sönder får man ta det som ett
gott tecken.
Fanns en del som troligen ligger hemma nu med
skalle värk, supertörstiga och sugen på pizza men vi är ingen av dessa
så idag ska jag tillaga kalops.
Påminner mig om...
Kan slå vad om att min dotter haft denna åkomma
någon gång i sitt liv. Eller ?
Någon annan som känner sig träffad ?
Ja detta året började som det förra slutade.
Sen i mitten började det släppa ett tag för att sen
svepa undan marken under fötterna.
Utslängda ur huset för att det inte skulle hyras ut
längre men det tog knappt ett par veckor sen är det redan nya
inneboende. (skumt) Jaja skit samma, mer ska bara ha mer tydligen.
Sen i slutet av detta så slogs jag ned utav risken
att ha fått tillbaka blodproppar men kunde efter 2 dagars frossa
och svullnad i ben konstatera att jag var överansträngd efter en långpromenad.
Vi hade varit ute och pulsat runt med hundarna och hann komma in
och vila 10 minuter och fick se en efterlysning på en 10 år gammal pojk som
bodde i närheten men som efter 2 timmar inte hittat hem.
Bara att släpa sig ut och börja leta.
Många aktiverades så även Polisen. Pojken fanns i säker förvaring och
jag ger mig attan på att det var den gossen vi gick förbi men hustrun trodde
inte det stämde så vi gick vidare.
Väl hemma så slogs jag av ut matthet och satt och frös i 2 dagar.
Benet hade svällt upp och jag hade svårt att stödja på det.
Idag är färgen normal, inga smärtor och ingen frossa som tur är.
Kommande förväntningar på 2022 !
Ja vad kan man säga?
Covid kommer tyvärr att följa oss även nästa år
så det är nog ingen överraskning för många.
Jag hoppas att vi kommer ha hälsan och hittar på roliga
upptåg som vi gjorde förr. Svårare nu när hustrun jobbar och endast
har helgerna på sig och då vill hon sova ut och vila upp sig.
Jag förväntar mig något positivt svar från röntgen
och kanske en operation eller annan behandling för min sargade
rygg. Situationen är inte hållbar längre, lägger mig med smärtor, vaknar med smärtor
och där emellan har jag inte ens en fungerande vardag tyvärr.
Jag hoppas att ALLA mina vänner får ha hälsa i behåll
och jag vet många som vill och längtar efter att få packa resväskan
och lämna landet så säger bara håll ut.
Vad förväntar DU dig om kommande år ?
Avslutar med att önska er alla ett riktigt
GOTT NYTT 2022
24-72 timmar kan kännas
som väldigt lång tid.
Idag gjorde hustrun och hennes son
Covid test i hopp om att de inte ska vara smittade.
Hon tog med sig 3 tester hem men jag gav mig inte in i den
leken eftersom jag känner mig skyddad och inte är
i närheten av deras symptomer så vi sparar på detta en stund.
Hustruns son ska hem till sin far igen på onsdag
och eftersom han är i riskzonen måste vi vara säkra innan
han skickas iväg. På onsdag hoppas jag att både jag och hustrun mår
bättre så vi kan fira julafton nummer 2 med mina barn.
Vi har många paket att slå in så imorgon
kommer vi kämpa på för att hinna.
På tal om klappar.
Testade min idag som jag fick av hustrun och
jag är numera len som en babystjärt i ansiktet efter att
ha rakat mig och imorgon ska hon få äran att klippa mig
med samma klapp.
Är ni lika nöjda med era julklappar?
På detta märkliga år.
Ska innan året tar slut summera året som varit
och se om det nya blir bättre eller sämre.
Har för oss varit ett omtumlande slut
med tanke på flytt och att gå från 178kvm till runt 80
var ingen enkel situation men vi har klarat av det.
Nytt jobb för hustrun och en löneförhöjning
för min del verkar lovande inför 2022.
Varför kan jag inte ge en förklaring på ännu men en dag
så kanske det kommer svar.
Som så många andra gör skall även
jag försöka att ge mig själv ett nyårslöfte som kommer
som alla andra gånger jag har försökt bli enormt svårt.
Kan tycka att om jag nu tagit 3 doser
så är det inte värt att slösa bort livet med att
ta död på sig själv på annat vis så jag ska kämpa.
Sen som många andra "ska jag gå ner i vikt" men utan att
imma igen rutorna på stadens alla gym som man sett på
föregående år.